Innan jag fick barn så läste jag mycket om graviditeten, förlossningen och småbarnslivet. Tyvärr stog det inget i böckerna om vad man gör när pappa ligger till sängs och mamma håller på att bli tokig och det inte finns nån som kan komma och hjälpa en. I går var det svårt. Jag vågar inte tänka på hur dagen kommer att bli. Jag måste erkänna att jag fick ett utbrott på Dina i går som jag inte är stolt över.
5 kommentarer:
Va trist att ni är så långt bort, annars hade vi kanske kunnat komma och hjälpa - passat Dina och klappat på mamma och pappa och så. Alla får utbrott ibland. Kram!
Så tycker även Ulla ,synd att man ej är där .
Tack för ert fina stöd! Men det är ju inte så jättelångt, bara tre timmar. Hoppas ni kommer snart!
Ibland är det otroligt tungt... Den enda tröst jag kan ge är att efter regn kommer solsken.
Ibland är det bra att bli arg, då vet iallafall barnen skillnaden på det och att vara glad!
Det är värre för barn med någon som alltid är neutral!
Kram Maja-Lina
Det är bra med äkta känslor. Även om det är ilska. Då vet barn att det är normalt att vara arg ibland. Både för barn - och vuxna.
Med barn så känner man att man lever i alla fall. Tätt intill livet. Det går liksom inte att värja sig.
Vissa dagar är underbara. Och andra helt vidrigt jobbiga.
För att få andas är det livsviktigt med barnvakt emellanåt.
Papporna är som de är. Det är bara att acceptera det man inte gillar och ta till vara på och njuta av alla positiva sidor.
Och skälla skarpt på båda man och barn, gå ut genom dörren och ner till stranden och ta en drink när man får lust till det!
Skicka en kommentar