Jag tycker att vi tar bra hand om henne. Vi ger henne mat, leker med henne, byter böja och badar henne. Hon behöver inte gå hungrig eller törstig. Varför vill hon då ta livet av sig? Varför klättrar hon gång på gång up på stolen och är redo att dyka ner med huvudet först.
5 kommentarer:
Oj oj oj. Jag minns vad jag har att vänta... Ted ställde sig upp för första gången idag. Hurra tyckte han. Hjälp, tänkte jag.
Sedan dess har han ramlat på huvudet kanske 5 gånger och gråtit lika ofta.
Stackars barn. Stackars mor.
Du är nu en av mina favoritbloggare på Bloggportalen :)
Va kul att du gillar bloggen! Det betyder mycket att en sån veteranbloggare som du uppskattar vad jag bloggar.
Ted börjar bli stor nu!
Ja och en vacker dag kanske jag också får bli din favorit på Bloggportalen...
I take the hint;) nu är du min favvo på portalen...
TACK!
Skicka en kommentar