måndag 29 oktober 2007
En svettig halvtimma senare...
Ja, jobbigt var det. Lillsnuttan hade ju inte sovit något. Men det var vanligt sa de. Däremot hade hon ätit och det var ovanligt så här första dan. Nu sover hon iaf. Hon skrek "tutte" hela vägen hem från dagis och sparkade och slog. En sak hon börjat med på senaste tiden är att dunka huvudet i allt möjligt och sen skrika. Hon lägger sig ner på gatan och dunkar huvudet tills hon får ont. Får hon inte tillräckligt med uppmärksamhet av oss? Jag förstår inte grejen med att göra illa sig själv, jo det förstår jag väl (har gjort det själv massor) men mår hon verkligen så dåligt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det där har jag sett barn göra måånga gånger i hennes ålder.. Det tjusiga obligatoriska blåmärket i pannan. Det man får göra är att hålla i så att hon inte gör sej alltför illa. Klappa henne eller lägga en hand på henne tills hon lugnar sej!
Men konstigt är det inte för en ett och ett halvt åring!
/ kram Maja-Lina
Ja det är väl ganska vanligt i den åldern,hon måste ju bara visa att det är hon som bestämmer.För de gör hon väl.
Lâter väl som helt vanligt trots? Det râd jag har fâtt är att vara helt cool, och bara lâta trotset rinna av, inte försöka prata dem tillrätta eller sâ (förstâs kolla att de inte gör sig illa...) - nästan ignorera utbrotten, för dâ ids de inte hàlla pà. Detta är nog enormt svârt, men ger nog resultat!
Skicka en kommentar